Tant Anna hos Karostammen
För mej som jobbar med växter är floran oerhört intressant. Här finns flera så kallade caudexväxter, alltså växter som har en tjock stam där de kan spara sin vätska under långa torrperioder. Adenium somaliensis är en.
Höga termitstackar kantar vår väg.
Och en ensam kamel dyker upp från ingenstans.
Så kommer vi fram till en av Karobyarna.
De små hyddorna på ben används för att förvara spannmål.
Varje familj äger två hus; ONO, huset där familjen sover och äter samt GAPPA, huset för hushållsgöromål.
Karostammen är den minsta i Omo valley, man räknar med runt 1000-3000 personer. Man håller mindre antal boskap då förekomsten av tsetseflugor kan ha förödande effekter. Karos odlar sorghum, majs och bönor.
Strax nedanför byn rinner Omo river, det viktigaste elementet för överlevnad. På flodbäddarna odlar man sina grödor. Dessvärre är man i full gång med att bygga en stor damm till förmån för elektricitet, och för stammarna runt Omo river har dammen inget annat än negativa effekter.
Stammens kvinnor är aktiva från soluppgång till mörkret. De vandrar långa sträckor för att se till sina odlingar, hämta vatten och sköta allt annat som hör ett hushåll till.
Männens uppgift är att skydda stammen från fienden i form av inkränktande djur, de flesta männen verkade dock ta det hela med ro....
De här små träpallarna som man ser inte bara hos Karos används enbart av män, att sitta på eller att använda som huvudkudde.
Det finns ett par viktiga cermonier värda att skriva lite om.
En av dem är manbarhetscermonin som går till på samma vis som hos Hamerfolket. Pojken målas med vita kalkdekorationer och ska sedan springa felfritt över x antal kreatur, bulljumping.
Barnen i den här byn hade möjlighet att gå i skolan, min vän på bilden ville gärna ha en penna, det fick han.
Flickor i 10-12 årsåldern kallas oftast skämtsamt för "vilda djur" innan de genomgått omskärelse och räknas som vuxna och får därefter bära kläder.
Cermonin kallas för DIMI och är en stor dag för flickans far.
Cermonin kallas för DIMI och är en stor dag för flickans far.
Till en dimiceremoni slaktas 10 större kreatur och 30 mindre, man byter också till sig kaffe.Stammens medlemmar klär sig i djurhudar och dekorerar sig med vackra smycken och kroppsmålningar. Byns ledare välsignar flickan. När flickan genomgått dimiceremonin anses hon vuxen att bilda familj. Fadern byter också upp sig till det högre ståndet äldste.
Barnen i den här byn hade möjlighet att gå i skolan, min vän på bilden ville gärna ha en penna, det fick han.
I nästa inlägg besöker jag en annan by och en annan stam.
