Tant Anna i Etiopien
Etiopien är kanske inte landet man tänker på i första hand när man planerar en ny Afrikaresa och det var väl kanske därför jag styrde kosan dit. Det här är ett land som är väldigt uppåtgående vad det gäller turism och övrig utveckling men också ett land som fortfarande lider av svår fattigdom och diktatur.
Flodhästar.... ja de är definitivt inte så harmlösa som man kan tro, det här är ett enormt stort djur som man håller sig på avstånd i från. Flodhästar kan bli mycket aggresiva om de blir störda och deras sabelvassa tänder sen...
Och från ingenstans dyker de upp, barnen som vill ha vatten, sälja saker eller helst av allt ha ett par bihr.
Att färdas i Etiopien kräver en stor portion tålamod, vägarna är urusla,det är dammigt till max och det tar tid att förflytta sig från punkt A till B. Fast å andra sidan, det är väl det fina i kråksången, man hinner se saker.
Visst kan man resa runt här på egen hand, men för att lugna nerverna på den hemmavarande sambon, bokade jag en rundresa med Awaze tours, 8 dagar i South Omo valley. Vi började resan i Addis Abeba, jag, chaffisen och guiden Shemse. Färden gick först mot Lake Chamo.
Lake Chamo är en sötvattenssjö, ungefär 26 km låg och hälften så bred. Vill man se flodhästar, krokodiler och ett mycket rikt fägelliv är det här en perfekt halvdagstur.
Flodhästar.... ja de är definitivt inte så harmlösa som man kan tro, det här är ett enormt stort djur som man håller sig på avstånd i från. Flodhästar kan bli mycket aggresiva om de blir störda och deras sabelvassa tänder sen...
Fågellivet är fantastiskt här, många olika sorters hägrar, pelikaner och andra vattenfåglar. Krokodilerna däremot, de höll sig alldeles för långt borta för att kunna fotograferas. Vattennivån var ovanligt hög och krokodilerna höll sig i vassen.
Vi fortsatte söderut, vägarna lämnade mycket att önska, här tar man sig fram lättast med en fyrhjulsdriven jeep, trafiken i princip obefintlig.
Det går låååååångsamt... Ständiga stopp för alla dessa karavaner av klövdjur. Naturen är bedövande vacker.
Och från ingenstans dyker de upp, barnen som vill ha vatten, sälja saker eller helst av allt ha ett par bihr.
Att färdas i Etiopien kräver en stor portion tålamod, vägarna är urusla,det är dammigt till max och det tar tid att förflytta sig från punkt A till B. Fast å andra sidan, det är väl det fina i kråksången, man hinner se saker.
Nästa blogg handlar om marknader.