Storstadsliv i Antananarivo
I dagens blogginlägg får ni hänga med till Antananarivo, ja säg det namnet fort om ni kan... Antananarivo kallas i folkmun också för Tana eller Iarivo och är Madagaskars huvudstad.
Med förorterna inräknade bor här runt 2,5 miljoner innevånare varav 1,5 miljoner bor inne i själva staden.
Kommersen är i full gång, från morgon till kväll och det är mycket folk i rörelse. Trängseln mellan försäljarna var ett ypperligt tillfälle för den ficktjuv jag kände trevade i min väska. Dessvärre var hans lycka inte långvarig för jag vevade till så tji fick han.
En tvålförsäljare och en kvinna som säljer sina egenodlade nötter.
På huvudmarknaden hittar man precis ALLT och lite till.
När jag tänker tillbaka på den här marknaden är mitt starkaste minne den här gamla damen och hennes fåglar och katter. Jag fick faktiskt känslan av att hon också bodde tillsammans med sina djur.
I fågelhandlarnas kvarter var ljudet öronbedövande och luften full av fjädrar, det var nästan så man ville hålla andan...
En annan dag besöktes en annan marknad en bit utanför stan.
Försäljare med små kvantiteter av djur, frukt, grönsaker och spannmål.Eller varför inte låta gatusömmerskan hjälpa dej ? Eller köp ett par colabönor från farbrorn i sin blåa dress...
Eller lite spel och dobbel kanske ?
Som jag skrev i ett tidigare inlägg är Madagaskar ett oerhört fattigt land. Armodet blir påtagligt när man ser de tiggande barnen, uteliggarna och de handikappade. Det är så fjärran mot det liv vi lever och sorgen lägger sig som en tung blöt filt runt om mej.
Det är på sina håll en oförståerlig missär. När man går på dessa gator och ser barnen rota i soporna, rycka en i tröjan och be om en slant är det som om den bistra verkligheten kommer i kapp. Och ändå finns det värre.Mycket värre. Vad det gäller skolgång, jag läste nånstans att runt 77 procent börjar skolan, men tittar man på procenten hur många som är läs och skrivkunniga, 64 procent, innebär detta att de flesta går en oerhört kort tid i skolan.
De här barnen föds och lever hela sitt liv på gatan eller marknaden.
Kanske inte ett så muntert inlägg det här, men det är verkligheten för större delen av Madagaskars folk.
Nästa inlägg handlar om flora och fauna.
Verkligen härliga vardagsbilder! Hoppas på att själv få se Madagaskar någon gång.