En bild, en dröm, en bok
Människor är olika, några tänker i toner, andra i ord och en tredje i bilder. Jag är bildtänkande och bevarar bilderna inte bara på min hårdisk utan också i mitt hjärta.
För många år sen besökte jag Zanzibar, den lilla pärlan som ligger utslängd i havet öster om Tanzania.På stranden när tidvattnet höll sig på plats, ställde försäljarna upp sin stånd med tavlor, tingatingamålningar. Jag var såld, tvärsåld.
Efter sedvanligt prutande fick ett par målningar följa med hem till Sverige, de hängde där år ut och år in och liksom talade till mej; åk tillbaks, åk tillbaks. Och jag åkte tillbaks, till tingatingakonstens Tanzania.
Jag målar hellre än bra, men lyckades få tag på en konstnär som ville workshopa med mej. Med en duk under armen och färger i gamla petflaskor kom han till mitt boende i Moshi, Med van hand lotsade han mej igenom mina första penseldrag. Inte ett ord engelska... Men som sagt, skapande behöver inga språk.
Resan gick vidare norrut, till Usambarabergen, ganska så långt i från allt vad turism, safaris och bergsklättringar heter.
Jag har alltid fascinerats av marknadsplatser, det är liksom hjärtat av byn,stället där människor möts, skvallrar, blir förälskade, dealar om sitt dagliga bröd.
När jag sen kom hem, med ytterligare några tingatingamålningar, tittade jag igenom mina tusentals bilder, och fann bilden på pojken i Usambarabergen. Pojken som fick namnet Tamika och är huvudpersonen i min fjärde bok.
Tamika bor naturligtvis i Usambarabergen, han när en dröm; att få måla tingatinga. Morfar medicinmannen gör allt för att sätta käppar i hjulet, han vill att Tamika ska följa traditionen och överta rollen som byns healer.
I Tamikas by huserar tingatingamålaren Ally, kanske hans ateljé ser ut så här ?
Och det här kanske skulle kunna vara bokens Ally som förvisso är mycket coolare med dansande dreadlocks.
Tamika söker sina rötter, till hjälp har han olika djur, djur som jag mötte på min egen resa.
Det är nu jag börjar tänka i bilder, bilder som sen signalerar ord, som sen hamnar på papper.Och det tar tid... Lång tid. Research är A och O, hur länge går barnen i skolan i Tanzania, vilka metoder använder en medicinman, och hur många kilometer är det mellan Usambara och Dar es Salaam. Redigera är en mardröm, grammatik ännu värre. Nutid, dåtid, framtid.
Och det är nu det stora nätverkande sätter in....
Från vänster: Min bästa vän Lilian som styrde upp godsakerna på releasefesten. Tin, min världsbraiga förläggare på Vombats förlag, hon har tålamod som en ängel och är seg som en get. Marianne som är tingatingakonstnärernas svenska representant, som svarat på mina oändliga tingatingafrågor och visade tavlor.
Ej heller att förglömma min trogne vän och guide Innocent som tog mej till Usambara och som ledsagat mig igenom swahilifraserna och alla mina frågor om Tanzania.
Och Maya Jönssons fina omslag till boken var liksom det som knöt ihop hela säcken.
Det var så det gick till, en tavla av en okänd konstnär på en strand i Zanzibar blev så småningom en barnbok.
En bild, en dröm, en bok.
Just nu visas fantastiska tingatingatavlor på Just Africa i Stockholm, och Tamikaboken finns med.
www. justafrica.se
På Vombat förlag hittar du en hel hoper fina böcker, inklusive mina egna fyra. Kolla in hemsidan !
www.vombatforlag.se