Tant Anna landar i Senegal
Vad gör man när man landar klockan 2 på natten i Dakar och ens avtalade skjuts inte är där ?
Dakars nya flygplats är sprillans ny och det finns typ.... ingenting. Hela maskineriet gnisslar, allt i från säkerhetskontroller till lång väntan på bagage, inget wifi, inget fika, ingenting mer än folk som vill "hjälpa till"med väskor, skjuts och Gud vet vad.

En (vänlig) själ erbjuder sig att ringa boendet, jag försöker förklara problemet för nattvakten där men min franska räcker inte till och nattvaktens engelska lika illa, han säger att jag ska ta en taxi och den (vänliga) själen och hans kompis erbjuder sig att köra den dryga timmen ut i ett nattsvart Afrika, helt öde vägar, inga lampor, nä det kändes inget bra,jag såg mej själv ligga i diket och i bästa fall rånad.
Min chaufför och telefonmannen hade inte en susning vart mitt boende låg men efter något telefonsamtal kom vi klockan 04 fram till boendet i Toubab Diablo.
Så var det det där med priset.... jag visste på ett ungefär vad det skulle kosta men chauffören ville ha det dubbla, dealade hit och dit och fick ner priset några kronor, sen började telefonmannen vilja ha betalt, 20 euro för ett par lokalsamtal, men då kroknade jag totalt, slängde åt honom 5 euro och gick och de svordomar som följde ville jag nog inte veta vad de betydde, inte Allah heller.

Mitt boende var i alla fall toppen, bokat genom air bnb, trevligt värdpar som verkligen gjorde sitt bästa för att få sina gäster att trivas. Enkelt men rent rum, frukost på morgonen och middag för den som ville.
Toubab Dialao ligger ungefär 55 kilometer söder om Dakar och egentligen det ställe som ligger närmast om man nu landar mitt i natten, den nya flygplatsen ligger mitt ute i nowhereland...
Det är en av alla dessa oerhört dammiga byar längs med kuststräckan som inte lockar särskilt mycket turister.

Det var lördag och tydligen ingen skola, dock var det full aktivitet på fotbollsplanen. I en liten byggnad bredvid pågick koranskola, jag tittade in och inbjöds att sitta ner tillsammans med en hoper mycket fnissiga barn.
Citaten från koranen är skrivna på de slitna och välanvända träplankorna.


Längs genomfartsleden som frekventerades av häst och vagnekipage, getter och lekande barn var den dagliga kommercen i full gång. Försäljare sålde sina grödor men utbudet var rätt krasst pga längre period av torka.


Hårfrissan var för dagens stängd....

På min mycket taffliga franska slog jag mig i slang med denna härliga affärsinnehavare, det hon sätter kniven mot är ett slags fett som används för huden.



Samling vid affären, stor nyfikenhet vem jag var...

Jag fortsatte min vandring mellan husen och gränderna, i riktning mot havet.

Lördagsaktiviteterna var i full gång, luskamning var en av dessa.



Med några gamla burkar kan man jaaaa, leka affär kanske ?

Byn lever som de flesta andra byar vid kusten av fiske.Fisket sker både dag och nattetid, med nät, med rev eller med harpun.

Ett gäng killar på väg mot stranden med sina tunnband gjorda av cykelhjul eller järntråd ville absolut bli fotograferade, inte bara en gång....


Summan av dag ett och två i Senegal är:
DAMMIGT till max, färgstarkt och en önskan om att jag skulle ha lyssnat på min fransklärare lite bättre.