Tant Anna drar till Mozambique

Flygtiden mellan Johannesburg och Vilanculos tar två timmar och redan från ovan sett tänkte jag nog att här kan jag nog stanna ett tag...
Vilanculos ligger i sydöstra delen av Mozambique, hit kan man endera flyga från Johannesburg eller Maputo, jag valde det första då det var billigare. Området är väl inte känt för mer än milslånga stränder, fantastiskt vatten och ett ställe att vila på, och det var just det sista jag behövde.
Checkade in på ett av de billigare ställena, Baobab backpackers, här finns allt i från sovsalar till småhus med havsutsikt.
Den blå hyddan var mitt boende för en vecka framöver. 30 euro per natt, inte mycket mer än en säng med myggnät, ett par stolar, delad dusch och toalett. Men jag behövde faktiskt inte mer. Supertrevlig personal och framför allt god mat.
Och naturligtvis fanns det ett stort baobabträd i de lummiga omgivningarna, tyvärr inte i blom men med frukt.
Den första dagen tillbringades faktiskt på stranden, nu är jag ju ingen solbadare, men att få ynnesten att kunna bada i 28 gradigt vatten säger man inte nej till.
Skillnaderna mellan ebb och flod var stora, fiskebåtarna låg som feta paddor på sanden. Lokalbefolkningen samlades varje kväll på stranden för att hänga, spela fotboll, plocka musslor och krabbor.
Bazarutoarkipelagen består av en mängd öar, somliga bebodda, andra med lyxresorter som nås med helikopter eller speedboat.
Andra dagen bokade jag en ötur, en hel dag med besök på två öar samt snorkling.
Benguerra med sina vita sanddynor och kristallklart vatten.
Vi gjorde ett stopp vid Two mile reef för snorkling, ett vackert korallrev med fiskar i alla världens färger. Dessvärre var det för dagen väldigt blåsigt och vågigt och för första gången i mitt liv tog jag faktiskt flytväst på, kändes som det behövdes.
Efter snorkling serverades färskt grillat från havet, inte helt fel....
Vissa ägnade sig åt självbekräftelser....
Jag ägnade mig åt att försöka hitta skugga.... 38 grader....
Sen var det ju det där med att se en dugong... Fick veta att dugongerna är den här tiden på året mycket svåra att se.... Och inte en endaste sjökossa så långt som ögat såg men många delfiner följde oss på vägen tillbaks till fastlandet.
Nästa inlägg handlar om dagligliv i Vilanculos.