Tant Anna reser genom Mars

Färden fortsatte på slingriga vägar och min kropp fick en ordentlig genomkörare av alla hål i vägen...
Dammiga Affarbyar, barn som stoppar bilen och ber om rent vatten. Den största befolkningsgruppen är faktiskt somalier emedan runt 35 procent är afarer. Nomader är en mindre grupp som vandrar vartefter det finns mat, vatten och arbete.
Ett stort problem är flyktingströmmarna från just Somalia och Etiopien. Dagligen ser man dessa vandrare, vandringen går genom flera länder till Libyen eller Yemen där man betalar dyra pengar för att få en plats på en sjöoduglig båt till Lampedusa, Italien.
Chauffören tar sin lunchpaus och försvinner i väg för en av dagens fem bönestunder.
Det absolut outstanding landskapet fascinerar mej igen och igen.
Så når vi en av dagens höjdpunkter, Lake Assal
Lac Assal är en saltsjö, saltet ligger som en skorpa på vattnet. Sjön är 19 kilometer lång och sju meter bred.
155 meter under havsytan gör den till Afrikas geografiska mest lägsta plats. Salthalten är tredje högsta halt i världen, saltare än Döda havet.
Saltkristallerna samlas in med mannakraft, sorteras och torkas, transporteras till hamnen i Djibouti.
Lavalandskapet kantade vår väg mot kuststaden Tadjourah. Det här området kallas för Great Rift Valley och är känt för sina synliga förskjutningar av tektorialplattor. En synliga klyfta finns att beskåda både ovan jord och på 40 meters djup i viken.
Tadjourahviken ligger stilla och blank den här kvällen, Devils island med sin vulkan slumrar.
Afarbefolkning gör kväller...
Kväller gör även jag, i Tadjourah